August

August föddes med LKG vilket vi fick reda på redan i v.17 på ultraljudet.
Tårarna sprutade och jag trodde inte att det var sant. Allt som cirkulerade i hjärnan var det min mormor hade berättat, om hur jobbigt hennes sambo tyckt det var när hans barn föddes med det på 60-talet.
Vi gick därifrån med vad som kändes som ett uppslagsverk med alla fel vår älskade lilla bebis kunde ha. Och en lapp med en återbesökstid för att kontrollera att dom hade sett rätt.

När tre veckor hade gått fick vi se Lillis igen i magen. Man såg så tydlig på honom. Där läppen sitter ihop såg man bara ett svart hål och du såg att det var på höger sida. Att göra fostervattenprov sa jag nej till, han såg frisk ut och det enda vi egentligen ville med detta besök var att få reda på könet. Det var en pojke. Känslan att först gå ifrån att ha en bebis i magen med ett "fel" till att det var en pojke. En frisk liten pojke med ett skönhetsfel. Det låter så sjukt larvigt att skriva det och egentligen spelade inte könet någon roll men just då. Ja just då! Det kändes som man svävade på moln. När man hade berättat för vissa kändes det nästan som att det var ett monster i magen.

Vi var redo för att möta hela världen med vår guldklimp och storebror Alfred.

Ut kom han då den 10/6-13 07.18

Då fick man se att lilla läppen var partiell vilket betyder att läppen inte är delad enda upp i näsan. Total käk och gomspalt. Vilket betyder att käken är kluven och det går en sträng jämnsmed hela gommen som ett hål.

Fråga gärna om ni har några frågor.