August

August föddes med LKG vilket vi fick reda på redan i v.17 på ultraljudet.
Tårarna sprutade och jag trodde inte att det var sant. Allt som cirkulerade i hjärnan var det min mormor hade berättat, om hur jobbigt hennes sambo tyckt det var när hans barn föddes med det på 60-talet.
Vi gick därifrån med vad som kändes som ett uppslagsverk med alla fel vår älskade lilla bebis kunde ha. Och en lapp med en återbesökstid för att kontrollera att dom hade sett rätt.

När tre veckor hade gått fick vi se Lillis igen i magen. Man såg så tydlig på honom. Där läppen sitter ihop såg man bara ett svart hål och du såg att det var på höger sida. Att göra fostervattenprov sa jag nej till, han såg frisk ut och det enda vi egentligen ville med detta besök var att få reda på könet. Det var en pojke. Känslan att först gå ifrån att ha en bebis i magen med ett "fel" till att det var en pojke. En frisk liten pojke med ett skönhetsfel. Det låter så sjukt larvigt att skriva det och egentligen spelade inte könet någon roll men just då. Ja just då! Det kändes som man svävade på moln. När man hade berättat för vissa kändes det nästan som att det var ett monster i magen.

Vi var redo för att möta hela världen med vår guldklimp och storebror Alfred.

Ut kom han då den 10/6-13 07.18

Då fick man se att lilla läppen var partiell vilket betyder att läppen inte är delad enda upp i näsan. Total käk och gomspalt. Vilket betyder att käken är kluven och det går en sträng jämnsmed hela gommen som ett hål.

Fråga gärna om ni har några frågor.

Tänkte försöka blogga igen

Oj vad tiden flyger förbi. Hur som helst tänkte jag försöka berätta vad jag har haft för mig den senaste tiden.

Den 9 juni fick jag lite smått värkar och vid 02.00 åkte vi in till förlossningen. Jag var öppen fyra centimeter och värkarna fortsatte. Jag bad om smärtlindring men eftersom dom ansåg att värkarna var oregelbundna fick jag enbart lustgas. Helt värdelöst eftersom jag inte tycker det funkar på mig. Vid 04.00 tiden bad jag dom sticka hål på hinnorna så lillebror kunde komma ut någongång. Och vid 06.00 kommer narkosläkaren och ska sätta epedrual. Eftersom varken barnmorskan eller narkosläkaren pratar med mig bestämmer sig dom för att vänta med att sätta igång den eftersom värkarna fortfarande kommer för ojämnt. Under hela tiden dessa två var inne hade jag värkar hela tiden. Menmen. Barnmorskan hade varit in hos mig och Jonis två gånger och då hade jag ringt in henne. Just denna natt var det helt dött på förlossningen.
Hur som helst gick denna barnmorska av sitt pass 07.00 och då fick vi en ny bra barnmorska. Jag frågade om jag fick gå på toa och jag kände redan då att det började trycka på men jag fick ändå lavemang eftersom jag kände mig bajsnödig. En sköterska följer med mig på toa och då kommer en krystvärk. Då höjer sköterskan rösten och säger -Kära nån du får gå in på rummet för annars kommer bebisen i toan. Jag går in på rummet och Jonis korsar mig precis och säger att han är kissnödig.
När Jonis just dragit ner byxorna, knackar någon på dörren och säger att det är dags. Då när Jonis kommer in är August på G och två krystvärkar senare är han ute. Närmare bestämt 07.18 10/06-13
Den mest perfekta lilla kille med partiell läpp och total käk-gomspalt.